Våren har avlösts av försommarens hetta och redan under morgonvandringen i Wienerwald döljs det ståtliga stadspanoramat av soldis eller kanske marknära ozon. Skyskraporna i UNO-city kan man ännu urskilja men Bratislavas miljonprogramområden kan inte ens anas bakom dimslöjorna.
Mannen, Doktor (viktigt!) Karl Lueger var borgmästare i Wien 1897 - 1910. Han var ledare för det kristligt-sociala partiet (föregångare till dagens ÖVP) och hade anti-semitismen som sin stora och avgörande politiska drivkraft. Genom att måla upp judarna som flerfolksstatens fiender och framför allt en fara för staden Wien lyckades han mobilisera en bred folkopinion. (Hans valtal var så motbjudande att vi inte ens i avskräckande syfte vill citera dem här. Intressant är dock hans slogan: "Wien får inte bli Jerusalem." Exakt samma slagord används än i dag av Haiders FPÖ/BZÖ: först hette det "Wien får inte bli Chicago" (!!!), nu lyder valaffischerna: "Wien får inte bli Istanbul."). Efter hans valseger 1895 vägrade kejsaren, på inrådan av sin älskarinna Katarina Schratt, att godkänna valet men efter en ny seger 1897 blev han tvungen att utnämna Lueger till borgmästare i Wien.
Vad som är viktigt i sammanhanget är att Lueger blev och förblev den unge Hitlers store politiska läromästare vilket framgår av många passager i Mein Kampf. En tysk historiker, Brigitte Hamann, har skrivit en mycket intressant bok, Hitlers Wien, som i detalj beskriver och analyserar Hitlers ungdomsår i Wien. (Hamanns tes är ganska kontroversiell och har blivit hårt kritiserad: hon verkar mena att Hitler inte nödvändigtvis var antisemit från början. Han skulle ha hyst stor uppskattning för den judiske läkare som vårdat hans mor och problemfritt umgåtts med judiska kamrater på den inrättning där han bodde.) Hamann menar att det var just Luegers framgångar som fick Hitler att inse den enorma potentialen i antisemitismen som politisk kraft (1)
Nu kunde man ju tro att porträttbysten härovan gömts undan i skogen av politiska skäl ungefär som Lenin- och Stalinstatyerna efter kommunismens fall. Så är det dock inte. Bysten restes 1915 av Luegers efterträdare utanför slottet Cobenzl som just inköpts av staden. Slottet gick sedan spännande öden till mötes men efter det andra världskriget revs det och utplånades i grunden. I dag finns inte en sten, inte en mur kvar att se (utom två järnkrampor på en gångstig i skogen som man kan snava på om man inte är försiktig). Det enda som finns kvar är Luegerstatyn, omgiven av sentida granar.
Men vad värre är: En central del av Wiens berömda Ringstrasse heter fortfarande "Dr. Karl Lueger Ring" och där finns ett väl underhållet och inte alls undanskymt monument. (2) Vidare finns själva mannen, eller det som numera finns kvar av honom, i ett gigantiskt mausoleum på Zentralfriedhof kallat "Dr Karl Lueger Kirche." Wien har varit socialdemokratiskt styrt sedan mycket länge men ingen av de populära sentida borgmästarna har vågat eller velat rensa upp efter denne vidrige politiker, Hitlers läromästare och idol. Såtillvida är statyns öde på Cobenzl ingalunda symboliskt.
1 Hamann citerar ur Mein Kampf något som Hitler lärt sig av Lueger nämligen att "die Aufmerksamkeit eines Volkes nicht zu zersplittern, sondern immer auf einen einzigen Gegner zu konzentrieren" dvs. att undvika att splittra folkets uppmärksamhet utan att alltid koncentrera sig på en enda motståndare. Luegers betydelse för den unge Hitlers politiska strategi kan knappas överskattas.
2 2012 döptes gatan faktiskt om till Universitätsring. Monumentet finns dock kvar och ett torg i närheten heter fortfarande Dr.-Karl-Lueger-Platz. Och det som är kvar av själva gubben fortfarande i kyrkan på Zentralfriedhof.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar