20 sep. 2012

Kristallkula eller kristallkrona?

Du behöver inte vara en utövande klärvoajant för att försöka dig på kristallkuleläsning – allt du behöver är en kristallkula och förmågan att koncentrera dig.
http://www.lenixagrafik.se/medium12.html

Vilken kristallkrona har Borg tittat in i som ingen annan har tillgång till, sa Per Bolund, Miljöpartiets ekonomiskpolitiske talesperson.
Expressen

Departementsråd i Finansdep
under tjänsteutövning ?

Budgetpropositionen har idag överlämnats till riksdagen av finansministern högst personligen. Så vitt jag minns har närmast föregående socialdemokratiska ministrar gått nerför Drottninggatan glatt viftande med en cd-skiva och senare ett USB-minne. Anders Borg, däremot, kånkade på en halv kubikmeter papper som förde tankarna till den tidigare kärleksfulla benämningen, "nådiga luntan", på dessa dokument.

Innehållet har ju till största delen redan varit känt genom olika "utspel" de senaste veckorna. Budgetsaldot är en ganska ointressant variabel i sammanhanget men för den som intresserar sig för sådana saker kan vi notera att budgeten i stort sett är i balans. Förutsättningen är ju då att inkomsterna utvecklas ungefär som finansdepartementet prognosticerat vilket bl.a. innebär en ganska kraftig tillväxtökning i ekonomin under 2013.

Hur det nu blir med allt detta är omöjligt att veta. Oppositionen, från v till sd, verkar skjuta in sig på att "överskottsmålet" inte kommer att nås. Att veta hur det blir med det i dagens läge kräver nog en kristallkula allra minst eller kanske en kristallkrona som mps talesman sade. På budgetens inkomstsida liksom på dess
utgiftssida finns en mängd s.k. inbyggda stabilisatorer som kommer att anpassa sig beroende på den verkliga konjunkturutvecklingen. Ingen kan veta resultatet av detta och än mindre kan någon sätta resultatet i relation till hela konjunkturcykeln vilket är hur "överskottsmålet" definieras.

När oppositionens talesmän skriver om "Löften utan ekonomisk täckning"  i DN kan detta lugnt avfärdas som partipolitiskt trams. Min ytliga bedömning är att statsbudgeten verkar ha en vettig finanspolitisk inriktning: satsningar på infrastruktur i ett konjunkturläge där ekonomin behöver stimulans. Huruvida de föreslagna åtgärderna är de optimala är en annan sak - där finns gott om spelrum för ideologiska och partiskiljande diskussioner. Själv undrar jag om en sänkning av företagsskatten verkligen har den konkurrenshöjande effekt som alla tycks tro - det finns forskning som visar att skatten är en relativt underordnad faktor när det gäller konkurrenskraft. Säkert finns det också motsägande forskning. Här efterlyser man en faktabaserad diskussion snarare än knee-jerk reactions om ofinansierade skattesänkningar osv.

Någon seriös diskussion om budgetens realekonomiska verkningar förekommer inte. Diskussion är -på båda sidor- reducerad till att drämma varandra i huvudet med enkla populistiska slagord  baserade på en grundfalsk analogi med hushållens ekonomi.

Den finansiella sektorns talespersoner liksom prof. Calmfors ("än slank han hit och än slank han dit") är kritiska. Ett gott tecken. Läs gärna Danne Nordlings analys om omkastningen av positioner där regeringen som tidigare velat spara även när ekonomin går dåligt  nu förordar satsningar medan oppositionen som alltid efterlyst sådana nu vill ha åtstramningar.

Aldrig blir det bra.

4 kommentarer:

  1. Karl Malghult14:07

    Bengt, extra lustigt blir det därför att Borg tidigare avfärdat järnvägssatsningar: "I Katrineholm, där jag bor, finns det ingen järnväg" ( http://sv.wikiquote.org/wiki/Anders_Borg ). Den planerade satsningen på Ostkustbanan försöker han få det till att det rörde sig att han varit emot Maglev-banor (av samma typ som havererade Transrapidprojektet i Tyskland) vilket det öht aldrig varit fråga om. I radion i gårdagens budgetdebatt var han inte sämre när han började prata om att bygga "stambanor", nu hade det även tillkommit en ny "stambana"* mellan Göteborg och Västerås. När så byggstarten för Ostkustbanan och GBG-Borås ligger inplanerade 2017-2021 dvs i en tid som troligen "någon annan" kommer att styra i och få ta hand om så kan jag med denna bakgrund ganska snabbt sluta mig till att Borg inte är något annat än en sedvanlig populist vad gäller infrastrukturfrågor.


    För naturligtvis är det så att med den situationen vi har i dagens Sverige med stor arbetslöshet och givet att vi börjar få ganska klara uppfattningar om den billiga oljans förestående slut, vore inget billigare just nu än att sätta igång ett gigantiskt infrastrukturprogram (järnvägsbyggen, brorenoveringar, höghastighetsnät på landsbygden, va-satsningar m.m). Arbetskraften finns där, maskiner m.m. finns där med, men för att travestera Ernst Wigforss så "har vi inte råd att arbeta och ju fattigare vi blir desto mindre arbete har vi råd med". Här finns en av många politiska frågor med sprängkraft som de etablerade partierna är oförmögna att ta itu med utan lämnar fältet fritt åt Sverigedemokrater.


    *Från början avsåg förvisso stambanor de järnvägar staten skulle bygga, äga och driva. Luckorna mellan dessa fick tas hand om privatbanor i olika regier. Distinktionen är väl numera meningslös eftersom hela järnvägsnätet är statligt ägt sedan decennier och att alla järnvägsbyggen skett på statligt uppdrag sedan 1920-talet.

    SvaraRadera
  2. Prerafaelit? Rossetti?

    SvaraRadera
  3. @Karl Malghult. Tack för din kommentar. Jag efterlyser mera diskussion om effekter på den reala ekonomin och färre slagord om bokföringstekniska blå dunster som "låna till skattesänkningar" och liknande.

    SvaraRadera